Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Målet med denna uppsats är att visa hur den dramaturgiska kurvan påverkar publikens sätt att ta till sig dokumentärfilm, med hänsyn till upplevelse och trovärdighet. I följande uppsats kommer man att på viktiga beståndsdelar som bidrar till hur man kan arbeta fram ett dramaturgiskt bildspråk inom det dokumentära skapandet av film. Viktiga punkter som delges innefattar även hur man bygger på trovärdighet mot sin publik och binder detta samman genom en bra dramaturgi, detta i kombination med ett projekt, följt av diskussion och slutsatser. De verktyg, som tidigare forskning hänvisar till, upplevs som positiva hjälpmedel för att genomföra en trovärdig produktion. Dock bör tilläggas att min erfarenhet av detta kandidatarbete, visade på att man bör lägga större fokus på att arbeta i realtid, än att påverka materialet allt för mycket i efterbearbetning.

Målet med denna uppsats är att visa hur den dramaturgiska kurvan påverkar publikens sätt att ta till sig dokumentärfilm, med hänsyn till upplevelse och trovärdighet. I följande uppsats kommer man att på viktiga beståndsdelar som bidrar till hur man kan arbeta fram ett dramaturgiskt bildspråk inom det dokumentära skapandet av film. Viktiga punkter som delges innefattar även hur man bygger på trovärdighet mot sin publik och binder detta samman genom en bra dramaturgi, detta i kombination med ett projekt, följt av diskussion och slutsatser. De verktyg, som tidigare forskning hänvisar till, upplevs som positiva hjälpmedel för att genomföra en trovärdig produktion. Dock bör tilläggas att min erfarenhet av detta kandidatarbete, visade på att man bör lägga större fokus på att arbeta i realtid, än att påverka materialet allt för mycket i efterbearbetning.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

Uppsatsen syfte var att öka förståelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill säga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frågeställningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrån Goffmans teori om interaktion ur ett Dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att, genom en studie av interaktionen mellan mäklare och dess kunder samt interaktionen mäklare emellan, försöka svara på hur fastighetsmäklaren agerar i sitt dagliga arbete. Metoden som använts har varit en kvalitativ studie vilken genomförts genom en deltagande observation. Mäklarna på en fastighetsbyrå har studerats utifrån ett dramaturgiskt och ett markandsföringsperspektiv. Mäklarens arbete med att skapa legitimitet för tjänsten och en god image illustreras i form av termerna roller, kundrelationer, kundnöjdhet och word-of-mouth. Uppsatsen utmynnar i en diskussion där mäklarens påstådda oumbärlighet som mellanhand vid fastighetsaffärer ifrågasätts..

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

Syfte: Vårt syfte är att, med två teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bättre förståelse för servicemötet som fenomen.Frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggäst? - Hur kan ett Dramaturgiskt perspektiv tänkas förtydliga bilden och underlätta förståelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - På vilket sätt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förståelse för servicemötet?Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats där kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vårt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden är bäst lämpad för vår undersökning då vårt syfte är att nå en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: Förväntningar på service och kvalitet förändras under servicemötets gång. Subjektiva uppfattningar och föreställningar ger servicemötet ett innehåll av spontanitet och individuella krafter. Vår studie visar att på liknande sätt som gästen tar med sig föreställningar och förväntningar tar även personalen med sig föreställningar och förväntningar till servicemötet.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med demens?För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera?De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.

Film upptar en stor del av vår tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan påverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vårt examensarbete är att studera om elevers uppfattning av populärfilm och dess eventuella påverkan förändrades sedan de i skolan givits möjlighet att sätta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi använde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, där vi tillsammans med två elevgrupper i grundskolans år 8 och 9 såg och pratade kring populärfilm. De datainsamlingsmetoder vi använde var intervjuer utifrån ett hermeneutiskt tankesätt, egna observationer och enkätundersökningar.

Det finns många systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre åt.Gemensamt för dem alla är att det finns ett perspektiv på system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer än beräknat.Vi har frågat oss om det finns en brist på insikt om att perspektiv (synsätt) på bådesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger på ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie där vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anställda på ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjälp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vårt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys är mycket viktiga för att förstå varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fångar upprespektive missar..

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.